Kommissionsavtal är ett avtal om kommission. Avtalsförhållande som omfattas av kommissionslagen är då en part åtar sig att: på uppdrag - sälja eller köpa - lös egendom - i eget namn – för den andre partens räkning. Uppdrag som omfattas av kommissionslagen är sådana då kommissionären har hand om försäljning och/eller köp för kommittentens räkning. Om uppdraget går ut på att kommissionären ska sälja någonting kallas det för försäljningskommission och om kommissionären ska köpa någonting för kommittentens räkning kallas det för inköpskommission.
Denna mall ingår i Företagarpaketet tillsammans med +40 mallar, juridisk rådgivning, m.m.
Kommissionsavtalets parter
Parterna i ett kommissionsavtal benämns kommittent och kommissionär, varav kommittenten är huvudmannen och kommissionären är mellanmannen. Den som har åtagit sig uppdraget kallas kommissionär. Den för vars räkning försäljningen eller köpet ska ske kallas kommittent. Om uppdraget dock faller inom området för en av kommissionären bedriven näringsverksamhet, kallas kommissionären handelskommissionär.
Kommission har en tvådelad struktur av vilken avtal mellan kommittent och kommissionär kallas för kommissionsavtal eller uppdragsavtal och är det avtal som omfattas av kommissionslagen. Avtal mellan kommissionär och tredje man kallas för kommissionärsavtal eller köpeavtal. Det avtal du här kan ladda ner är avtalet mellan kommittenten och kommissionären, kommissionsavtalet.
Kommissionsavtalets juridiska grund
Vårt kommissionsavtal är till stora delar byggt på kommissionslagen (2009:865). Ni kan göra om vårt kommissionsavtal enligt de villkor som behagar er, såvida det inte stadgas uttryckligen i kommissionslagen i ifrågavarande område att ni inte får stipulera villkor mellan er som i jämförelse med kommissionslagen är till nackdel för kommissionären. Se vidare i 2 § kommissionslagen vad som gäller om kommittenten är konsument och kommissionären är handelskommissionär.
Vårt kommissionsavtal är utformat i enlighet med kommissionslagen. Vissa specifika bestämmelser finns dock i kommissionslagen gällande vissa situationer som vi inte har tagit med i detta kommissionsavtal. Ni har dock avtalsfrihet att utforma egna bestämmelser inom dessa områden, med de begränsningar som anges inom vissa områden och i vissa relationer i kommissionslagen.
Vad är ett kommissionsavtal?
I 1 § kommissionslagen anges kraven för lagens tillämplighet. Avtalsförhållande som omfattas av kommissionslagen är då en part åtar sig att:
- på uppdrag - sälja eller köpa - lös egendom - i eget namn - för den andre partens räkning.
Uppdrag som omfattas av kommissionslagen är sådana då kommissionären har hand om försäljning och/eller köp för kommittentens räkning. Om uppdraget går ut på att kommissionären ska sälja någonting kallas det för försäljningskommission och om kommissionären ska köpa någonting för kommittentens räkning kallas det för inköpskommission.
Egendom som omfattas av kommissionslagen är lös egendom. Inom lagens tillämpningsområde ryms således många olika typer av egendom såsom lösöre, finansiella instrument om de är registrerade och nyttjanderätter till fast egendom. Motsatsen till lös egendom det vill säga fast egendom omfattas inte av kommissionslagen. Fast egendom är jord och fastighetstillbehör enligt 1 kap 1 § och 2 kap 1 § jordabalken.
Förutsättningen att mellanmannen ska handla i eget namn är inte beroende av om tredje man har vetskap om det bakomliggande kommissionsavtalet eller inte. Det viktiga är att tredje man har vetskap om att denne ska vända sig till kommissionären i anledning av kommissionärsavtalet.
Kommissionsavtalet – formell benämning och dess substans
I granskningen av om uppdraget företagits för kommittentens räkning är utgångspunkten huruvida huvudmannen har ett verkligt intresse i avtalet mellan tredje man och kommissionären. Parternas benämning på avtalet har ingen självständig betydelse, men kan utgöra tolkningsdata vid bedömning av avtalet. Väljer parterna däremot att inte kalla avtalet kommission men sedan åberopar att ett sådant är för handen, anses det vara svårt att bedöma avtalet som ett kommissionsavtal.
Lagstiftaren har emellertid lämnat till rättstillämparen att bedöma huruvida det enskilda mellanmansförhållandet är ett verkligt kommissionsavtal, vilket innebär en granskning av parternas syfte med avtalet och samtliga omständigheter. Väsentligt för avtalsbedömningen är parternas rättigheter och skyldigheter, likaså läggs vikt vid resultatintresse, returrätt och returrisk.
Denna mall ingår i Företagarpaketet tillsammans med +40 mallar, juridisk rådgivning, m.m.